livetenligtklara

Tidigare idag fick jag ett litet utbrott över att saker och ting aldrig blir som man tänkt sig. Det som från början är glada magar, fina sms, glittrande ögon och varma händer slutar oftast med förvirring, oroliga magar, ledsna ögon och tusentals obesvarade frågor. Måste det alltid vara så? Finns det ingen saga som håller sig lika underbart fängslande från första till sista sidan? Just nu tror jag inte det. Eller jag vet inte.  Jag vet ingenting, förstår ingenting. Man brukar säga att hoppet är det sista som lämnar människan och det är verkligen sant. Man hoppas och hoppas samtidigt som det är fruktansvärt påfrestande och jobbigt ibland. Det som gör mig mest förvirrad men som samtidigt är det som gör att man inte ger upp är att man aldrig vet hur saker och ting kommer bli. Det finns inte en chans att veta vad som kommer hända imorron, nästa vecka eller om ett år. Det är det som gör det här med kärlek så underbart och fruktansvärt på samma gång. Du lämnar ut dig helt fastän du inte har en aning om vad personen ifråga kommer göra med ditt hjärta. Du blir helt maktlös och personen kan göra vad som helst med dina känslor. Farligt farligt men ibland väldigt härligt härligt. Du kan bli upp över skyarna glad eller otröstligt ledsen. Det finns inga garantier.

Folk säger ofta till mig att inte bli så känslomässigt involverad i allt jag gör. "Känn inte så mycket Klara, strunta i det där." För mig är det omöjligt. Jag kan inte hjälpa det. Det går inte. De där ögonen hade något extra, något som jag inte kommer kunna släppa i första taget. Jag måste få utforska innan jag kan bestämma om något är bra eller dåligt. Lära mig av mina egna erfarenhet. Jag hatar hur man bara låter folk passera i ens liv.

Ibland brister det och man känner sig som världens ensammaste person. Det har det har det gjort här en aning idag. Det bara kommer, ofta när jag pratar med mamma. För hon vet alltid hur jag mår. Då blir jag ledsen över att jag är dum nog att ha flyttat hemifrån redan. Jag vill ha en kram. Jag vill vara sådär upp över skyarna glad.