ögon som glittrar
Ibland undrar jag vad det är som gör att vissa personer etsar sig fast i minnet betydligt starkare än andra. Varför just han, kan jag tänka. Vad är det som gör just honom speciell för just mig. Jag har ofta svårt att sätta fingret på det. Är det hans sätt att le, hans intelligens och förmåga att faktiskt prata om intressanta och viktiga saker, hans ögon, hans fingrar eller kanske hans längd eller härliga skratt. Alla människor faller för olika saker, jag har bara inte kommit på vilken typ jag dras till än. Jag vet däremot att jag älskar ögon som glittrar. Att jag smälter när en kille tittar på mig och ler med ögonen. Det är det finaste jag vet. En bra sak som jag har upptäckt är att man kan se på en person, utan att den ler just då, om det är en person som brukar le med ögonen. Vet ni varför? Dessa personer får nämligen små leenderynkor precis vid ögonens utkanter. Det räcker att se rynkorna så vet man. Jag älskar över huvudtaget personer som sprider glädje och värme runt sig. Som kan lysa upp ett helt rum bara med sin närvaro. Utstrålning är A och O.
En sak som jag däremot verkligen ogillar är när killar sätter sig (inte bokstavligt talat alltså) över mig. När dom tror att dom vet bättre. Det är inte det att jag måste veta bäst, absolut inte. Det är bara det att jag hatar när någon ANTAR att den vet bättre än mig utan att ha över huvudtaget ha diskuterat saken med mig. Då kan jag bli tokig. Sen har jag också himla svårt för killar som ska berätta för mig vad jag ska göra. "Sitt kvar här och prata med mig nu", "Kom så går vi dit" eller vad dom nu säger. Eller ännu värre, när dom bestämmer vad jag ska tycka. Typ "Jag vet att du gillar..ja vad man nu ska påstås gilla". Eller vad sjutton det nu kan vara. Hur fasen kan en person jag inte känner tala om för mig vad jag gillar? Blir irriterad bara jag tänker på det. Jag har en egen vilja. Punkt slut.
Insåg nu när jag läste igenom vad jag just skrivit att jag verkar rätt så bestämd ändå. Mina gillar/inte gillar är ganska tydliga så det är väl helt enkelt dom positiva sakerna jag nämnde som jag dras till. Kan säkert vara helt andra grejer också. Och tusen saker till. Jag menar, jag har bara varit kär på riktigt en gång (tror jag i alla fall) och kanske blir helt såld på någonting annat när jag träffar mitt livs kärlek. Så kan det säkert vara. Man (läs jag) får nog släppa lite på sina ramar om man ska hitta någon att tycka om på riktigt. Och nu menar jag inte att man ska låta sig ta någon skit och släppa på dom negativa punkterna. Näe minsann, det tänker jag aldrig göra.
En sak som jag däremot verkligen ogillar är när killar sätter sig (inte bokstavligt talat alltså) över mig. När dom tror att dom vet bättre. Det är inte det att jag måste veta bäst, absolut inte. Det är bara det att jag hatar när någon ANTAR att den vet bättre än mig utan att ha över huvudtaget ha diskuterat saken med mig. Då kan jag bli tokig. Sen har jag också himla svårt för killar som ska berätta för mig vad jag ska göra. "Sitt kvar här och prata med mig nu", "Kom så går vi dit" eller vad dom nu säger. Eller ännu värre, när dom bestämmer vad jag ska tycka. Typ "Jag vet att du gillar..ja vad man nu ska påstås gilla". Eller vad sjutton det nu kan vara. Hur fasen kan en person jag inte känner tala om för mig vad jag gillar? Blir irriterad bara jag tänker på det. Jag har en egen vilja. Punkt slut.
Insåg nu när jag läste igenom vad jag just skrivit att jag verkar rätt så bestämd ändå. Mina gillar/inte gillar är ganska tydliga så det är väl helt enkelt dom positiva sakerna jag nämnde som jag dras till. Kan säkert vara helt andra grejer också. Och tusen saker till. Jag menar, jag har bara varit kär på riktigt en gång (tror jag i alla fall) och kanske blir helt såld på någonting annat när jag träffar mitt livs kärlek. Så kan det säkert vara. Man (läs jag) får nog släppa lite på sina ramar om man ska hitta någon att tycka om på riktigt. Och nu menar jag inte att man ska låta sig ta någon skit och släppa på dom negativa punkterna. Näe minsann, det tänker jag aldrig göra.
Kommentarer
Trackback
