Året 2010. Del 2.
April
Årets fjärde månad började med en påskhelg nere i Karlskrona. Jag sprang lite orientering och pluggade en hel del högskoleprov (försökte i alla fall). Solen sken hela helgen och vi bodde på ett litet vandrarhem ute på en ön precis vid vattnet. Orienteringen gick inte toppen men det var inte hela världen. Jag, Malin och hela Järlas grabbgäng hade ändå en jätterolig helg med massa tokigheter.
Efter påsken var det dags för påsklov och jag var hemma i Stockholm en vecka igen. Passade på att leka en hel del med Karro och Johanna som jag träffade alltför sällan under Hallsbergtiden. En dag var vi i stan och drack kaffe i solen.
April var också den månaden då nedräkningen till studenten verkligen tog fart. Slutet kändes närmre än någonsin och det fanns inget slut på alla samtal om vad man skulle göra, vad man skulle ha på sig, vad som skulle hända sen osv osv. En väldigt förväntansfull tid.
Tycker så mycket om den här bilden på Agnes och mig. En glad eftermiddag i solskenet på väg hem från skolan.
Sen fyllde söta fröken Nylin år också och jag var på ett sånt där riktigt kalas som man hade när man var liten. Vi lekte lekar, hade skattjakt och åt massa gott. Jag insåg när jag var där att jag verkligen hade saknat sånt.
Under hela april hade vi en stackars and som låg och ruvade på en liten gräsplätt på skolgården. Jag tyckte så synd om den och fick ont i hjärtat varje gång jag gick förbi. Som tur var så var våra biologilärare väldigt vettiga människor som såg till att den lilla anden fick mat och vatten då och då. Sen en dag hände det fantastiska (som tur var skedde i god tid innan studenten, annars hade det kunnat gått illa), äggen kläcktes och hela skolan bevittnade hur andmamman tog sina nyfödda på deras första promenad ut i stora livet.
I april kom våren ordentligt till Sverige också. Alltså inte bara lite sol utan verkligen riktig vår. Snön försvann och blommorna började titta fram. Underbart. En eftermiddag hade vi en träning uppe i Kilsbergen och jag var helt glad för att allt kändes så bra.
Efter påsken var det dags för påsklov och jag var hemma i Stockholm en vecka igen. Passade på att leka en hel del med Karro och Johanna som jag träffade alltför sällan under Hallsbergtiden. En dag var vi i stan och drack kaffe i solen.
April var också den månaden då nedräkningen till studenten verkligen tog fart. Slutet kändes närmre än någonsin och det fanns inget slut på alla samtal om vad man skulle göra, vad man skulle ha på sig, vad som skulle hända sen osv osv. En väldigt förväntansfull tid.
Tycker så mycket om den här bilden på Agnes och mig. En glad eftermiddag i solskenet på väg hem från skolan.
Sen fyllde söta fröken Nylin år också och jag var på ett sånt där riktigt kalas som man hade när man var liten. Vi lekte lekar, hade skattjakt och åt massa gott. Jag insåg när jag var där att jag verkligen hade saknat sånt.
Under hela april hade vi en stackars and som låg och ruvade på en liten gräsplätt på skolgården. Jag tyckte så synd om den och fick ont i hjärtat varje gång jag gick förbi. Som tur var så var våra biologilärare väldigt vettiga människor som såg till att den lilla anden fick mat och vatten då och då. Sen en dag hände det fantastiska (som tur var skedde i god tid innan studenten, annars hade det kunnat gått illa), äggen kläcktes och hela skolan bevittnade hur andmamman tog sina nyfödda på deras första promenad ut i stora livet.
I april kom våren ordentligt till Sverige också. Alltså inte bara lite sol utan verkligen riktig vår. Snön försvann och blommorna började titta fram. Underbart. En eftermiddag hade vi en träning uppe i Kilsbergen och jag var helt glad för att allt kändes så bra.
Maj
Maj började med en natt i en brassestol och sovsäck på 10-mila. Det går ju inte att komma ifrån att det har sin charm det med. Frysa häcken av sig samtidigt som man inte vill annat än att sova. Det sjuka är att man trots detta ger sig fasen på att vara vaken så länge det går och följa killarnas lopp på storbildsskärmen. Årets 10-mila gick i Finspång, Carins hemstad. Mysigt och ganska som vanligt. Skönt att krypa ner i sängen vid åttatiden dagen efter och somna som en stock.
Maj var en ganska fin månad. Jag gick knappt i skolan men tyckte så mycket om människorna som fanns där så jag hängde ofta kvar ändå trots att mina lektioner för dagen var slut. Jag började umgås mycket med Agnes, Ida och Josefin och kunde spendera timmar med dom på elementen.
När jag tänker efter så var maj inte bara en dans på rosor. Det var hets och stress gånger femtio och en natt vaknade jag mer illamående än någonsin. Magkatarren kom och hälsade på. Tyvärr var tajmingen inte den bästa då jag och Malin skulle till Göteborg och hälsa på Lilian över helgen, men jag åkte ändå. Tänkte som så att den bästa medicinen borde ju vara att umgås med de människor man tycker mest om och det funkade ganska bra. Efter några helt jättefina dagar i Götet mådde jag mycket bättre och blev en glad tjej igen.
Ju längre månaden gick, desto mer kom high on life-känslan. Jag sprang en del orienteringstävlingar, var både i Danmark och Arvika, men mest längtade jag. Nu när jag tänker tillbaks på den där slutspurten innan studenten så får jag verkligen tillbaks den där glada, spralliga känslan i magen. Det liksom spratt(sprätte) i kroppen. Bubblade.
Maj avslutades med den årliga sammandrabbningen i Örebro och för att peppa så mycket det bara gick tränade vi på att häva öl några dagar innan i Ekoparken.
Själva sammandrabbningshelgen var sig lik. Det var fotbollsturnering (som vi tjejer blev utklassade i), öl-ol och sen grillning och fest till morgonen knackade på. Smutsigt, somrigt och galet, precis som det ska vara!
Mitt i allt det här var jag ju på Hoffmaestro med tjejerna också. Hur grymt som helst.
Maj var helt enkelt peppens och förhoppningarnas månad. Lite hets men mycket glädje. Absolut en av årets bästa månader.
Maj var en ganska fin månad. Jag gick knappt i skolan men tyckte så mycket om människorna som fanns där så jag hängde ofta kvar ändå trots att mina lektioner för dagen var slut. Jag började umgås mycket med Agnes, Ida och Josefin och kunde spendera timmar med dom på elementen.
När jag tänker efter så var maj inte bara en dans på rosor. Det var hets och stress gånger femtio och en natt vaknade jag mer illamående än någonsin. Magkatarren kom och hälsade på. Tyvärr var tajmingen inte den bästa då jag och Malin skulle till Göteborg och hälsa på Lilian över helgen, men jag åkte ändå. Tänkte som så att den bästa medicinen borde ju vara att umgås med de människor man tycker mest om och det funkade ganska bra. Efter några helt jättefina dagar i Götet mådde jag mycket bättre och blev en glad tjej igen.
Ju längre månaden gick, desto mer kom high on life-känslan. Jag sprang en del orienteringstävlingar, var både i Danmark och Arvika, men mest längtade jag. Nu när jag tänker tillbaks på den där slutspurten innan studenten så får jag verkligen tillbaks den där glada, spralliga känslan i magen. Det liksom spratt(sprätte) i kroppen. Bubblade.
Maj avslutades med den årliga sammandrabbningen i Örebro och för att peppa så mycket det bara gick tränade vi på att häva öl några dagar innan i Ekoparken.
Själva sammandrabbningshelgen var sig lik. Det var fotbollsturnering (som vi tjejer blev utklassade i), öl-ol och sen grillning och fest till morgonen knackade på. Smutsigt, somrigt och galet, precis som det ska vara!
Mitt i allt det här var jag ju på Hoffmaestro med tjejerna också. Hur grymt som helst.
Maj var helt enkelt peppens och förhoppningarnas månad. Lite hets men mycket glädje. Absolut en av årets bästa månader.
Juni
De sista två veckorna innan studenten passade jag på att göra allt det där jag ville just då. Vi gjorde roliga saker hela tiden och det var bara att försöka suga in allt så gott det gick innan vi alla skulle lämna varandra. Vi hade klassfest, grillfest, var på picknick, gick på bio, skrattade, grät och badade. Njöt av varandras sällskap helt enkelt.
Det såg ut lite så här:
När jag var som mest high on life tog jag en kort sväng till Stockholm och gick på fina vänners studentmottagningar.
John var först ut.
Slutskiva på Södermälarstrand.
Mottagning hos Karro!
Slutspurten var nästan slut och två dagar innan studenten var det dags för bal. Jag gick med Anton och det var sjukt kul. Alla var så fina så det var helt galet. Efter middagen var det efterfest på Strömpis och hela jag var en glädjebomb som höll på att spricka.
Sen kom dagen D. Den elfte juni 2010 och studenten som vi så länge väntat på. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. En väldigt väldigt fin och härlig och ledsen och tokig och konstig och lycklig dag.
Dagen efter studenten flyttade jag hem. Hem till ett hus där jag inte bott permanent på tre år. Underlig känsla. Överhuvudtaget så var tiden efter studenten ganska knäpp. Jag förstod inte riktigt vad som hände och allting gick så himla fort. Tre dagar efter studenten började jag jobba och sen var jag inne i karusellen. Tror inte riktigt att jag stannade upp och kände efter hur allting kändes. Nu i efterhand kan jag i alla fall utse maj-juni 2010 till en av de bästa perioderna i mitt liv. Har nog aldrig upplevt så mycket glädje på så kort tid.
I juni var det ju midsommarafton också. Den spenderade jag ute på Bosön med partysugna människor. Det var en natt då solen aldrig gick ner och luften smakade sommar.
Fina, underbara svenska sommar.
Det såg ut lite så här:
När jag var som mest high on life tog jag en kort sväng till Stockholm och gick på fina vänners studentmottagningar.
John var först ut.
Slutskiva på Södermälarstrand.
Mottagning hos Karro!
Slutspurten var nästan slut och två dagar innan studenten var det dags för bal. Jag gick med Anton och det var sjukt kul. Alla var så fina så det var helt galet. Efter middagen var det efterfest på Strömpis och hela jag var en glädjebomb som höll på att spricka.
Sen kom dagen D. Den elfte juni 2010 och studenten som vi så länge väntat på. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. En väldigt väldigt fin och härlig och ledsen och tokig och konstig och lycklig dag.
Dagen efter studenten flyttade jag hem. Hem till ett hus där jag inte bott permanent på tre år. Underlig känsla. Överhuvudtaget så var tiden efter studenten ganska knäpp. Jag förstod inte riktigt vad som hände och allting gick så himla fort. Tre dagar efter studenten började jag jobba och sen var jag inne i karusellen. Tror inte riktigt att jag stannade upp och kände efter hur allting kändes. Nu i efterhand kan jag i alla fall utse maj-juni 2010 till en av de bästa perioderna i mitt liv. Har nog aldrig upplevt så mycket glädje på så kort tid.
I juni var det ju midsommarafton också. Den spenderade jag ute på Bosön med partysugna människor. Det var en natt då solen aldrig gick ner och luften smakade sommar.
Fina, underbara svenska sommar.
Kommentarer
Trackback
