livetenligtklara

Idag har jag haft en så himla fin dag. Det bästa av allt är att klockan bara är sex och det ser ut som om kvällen kommer bli minst lika bra. Sen att det är första advent och mysfaktorn redan ligger på max gör ju inte saken sämre. Hittills idag har jag fått sova till jag vaknade av mig själv vilket är ren lyx, tittat på Vinterstudion som är en av vinterns höjdpunkter, BAKAT LUSSEBULLAR (som jag älskar över allt annat och längtar efter hela året) och ätit lunch med och bjudit Malin på bio. Det sistnämnda var min första adventspresent till henne. I år har vi nämligen utvecklat vår vardagspaketkalender till en adventskalender så vi satsar på fyra lite finare presenter istället för tio halvbra. Vi såg för övrigt Himlen är oskyldigt blå som var en jättefin och bra film. Se den! Jag fick ett franskt manikyr-set som jag förhoppningsvis ska få lite snyggare naglar med. Himla bra! För att toppa allt det här har jag tänkt äta tacos med min familj och sen ladda om inför Ensam mamma söker-finalen ikväll klockan åtta. Åhhh, blir helt varm i magen av det programmet! Ikväll är det alltså dags för det slutgiltiga valet så allt kommer vara sådär underbart puttinuttigt och jag kommer älska det, can't help it. Nu ska jag titta ikapp lite PH. Fin dag som sagt!

Hey guys. Hur mår vi ikväll? Gör vi något roligt? Dansar, kanske pussas lite med någon med fina ögon eller tittar på en bra (eller dålig) film? Jag gör mest ingenting. Har spenderat kvällen framför tvn med familjen och blivit glad av Petter och gänget i "Så mycket bättre". Dom verkar så himla fina allihopa så jag blir helt varm i hjärtat. Nu längtar jag efter min säng. Den ser så mysig ut där den står nedanför fönstret med julstjärnan och adventsljusstaken. Synd bara att det bara är jag som ska krypa ner under täcket, det hade varit tusen gånger mysigare att ligga och beundra stjärnan tillsammans med någon som jag hade velat ha där. Med någon som hade velat vara där. Idag när jag satt på bussen på väg från Malins lägenhet till Slussen kände jag lite så. Allting var så himla juligt och fint och när bussen passerade Kungsträdgården och den lilla skridskobanan i mitten blev jag nästan lite arg. Eller inte arg kanske, mer uppgiven. Tänkte att "Fan, nu får det väl ändå räcka, nu är det väl ändå min tur". Min tur att vara den där leende tjejen runtramlandes på skridskorna med pojkvännen hand i hand, trots de stora vantarna som gör att man inte får något riktigt grepp. Hon som skrattar och tänker att allt är möjligt så länge vi har varandra. Don't worry, be happy. En sagolik piruett i snöfallet och precis samma känsla i magen. Snurret. Fjärilarna. Två år sen nu.

Alltså

SÅ. JÄVLA. SNYGG.

Jag tror jag dör en gnutta. Han har två spelningar på Berns i helgen men jag har inte ens lagt ner energi på att fixa biljetter. (Varför inte kan man verkligen fråga sig?!) Tror just jag ångrade mig. Måste ha glömt bort vilken otroligt vacker man han är. Inte konstigt att jag tryckte ner colan rakt i nachotallriken när jag gick på honom i somras..

Idag tror jag att jag bestämde mig för att inte börja plugga till våren. Kanske inte ens plugga till jurist överhuvudtaget. Jag har funderat så himla mycket den senaste tiden och ju mer jag tänker, desto mer känns det som att juridik är lite för stelt för min del. Att man måste vara så himla objektiv hela tiden och hämta allt man säger från lagboken. Som det känns nu vill jag försöka hitta någonting att plugga/jobba med där jag får vara mer engagerad och där allting inte är så strikt. Jag kan absolut ha fel men jag har i alla fall uppfattat det som att det är många som stressar ihjäl sig under pluggtiden för att sen jobba typ 60 timmar i veckan (iof med en fet lön) och liksom leva med jobbet. Jag tror inte jag vill göra det. Jag vill ha ett sjukt intressant jobb där jag får vara mig själv och inte hålla tillbaka den jag är och det jag står för. Förhoppningsvis finns det ett sådant någonstans där ute. Tills jag hittar det kommer jag alltså, som det ser ut nu, vara kvar på förskolan där jag jobbar (iaf till sista februari) vilket bara känns himla roligt. Jag hade inte velat lämna dom små liven redan om en månad. I magen känns det i alla fall som att det är rätt beslut och den brukar inte ha fel, det har jag allt lärt mig.

Synd bara att jag inte blir modigare för det..

bilder: Malin

Sjukt kul dag/kväll/natt med järlagänget igår. Idag mår jag som jag förtjänar. Känner mig helt överkörd och även fast jag sov till tolv skriker kroppen efter sängen. Fas det var verkligen värt det! Har spenderat dagen idag övertrött och flummig på ett fik vid Mariatorget med Malin, Ellen och Elin. Perfekt dagen-efter. Nu: John Blund. Sov gott kompisar.

Hej finingar. Ledsen att jag totalt skitit i er de senaste dagarna. Veckan har bara sprungit iväg och jag har gjort massa saker samtidigt som jag inte gjort någonting. Jobbat förstås, men sen då? Jag har kokat soppa med Malin på järlagården, jag har försökt fixa allt som ska fixas för att mamma ska kunna få en ny kamera, jag har myst med Malin i lägenheten i stan och ätit sushi och snackat skit och ikväll har jag gjort mest ingenting. Hela veckan har jag haft sån sjuk beslutsångest. Jag tror snart inte jag orkar med den mer. Önskar bara att jag inte var så jävla blödig hela tiden och tänker så mycket och funderar så mycket och känner så mycket. Kan ingen bara bestämma åt mig så slipper jag det här helvetet själv? Fick just reda på att min älskade Ellen troligtvis sticker ut och reser i januari och blir borta i tre månader. Precis som Malin. Mina två finaste åker ifrån mig. Fan, det gör ont i hjärtat bara jag tänker på det. Som tur var är det ju ett tag kvar så jag får väl försöka ha kul med dom så länge dom är inom räckhåll.

Annars hostar och snorar jag mest och är sjukt less på att vakna med halsont varje morgon. Är väl inne på sjunde veckan nu eller vad det blir och öronnäsahalsspecialisten har inte tid förrän i slutet av januari. Inte för att låta bitter men när fan gick något min väg senast?

Imorrn är det i alla fall årsfest med järlagänget. Det kommer bli kul, det känner jag på mig. Puss!

Igår lovade jag att jag skulle visa er bilder från Håkan idag. Det kommer tyvärr aldrig hända för ikväll upptäckte jag att det inte längre låg någon kamera i handväskan jag hade med mig i lördags. Fan, jag blir så trött. Nej, jag har inte tappat kameran och jag har inte glömt den någonstans. Den blev snodd, rätt ur väskan när jag stod själv på perrongen och väntade på tunnelbanan. Jag fattade det inte då, kände inte ens att någon rörde väskan men jag insåg det nu. Det kom nämligen ett jäkligt mysko gäng med typ sex killar i min ålder gående rätt emot mig när jag stod där. Jag reagerade redan innan dom kom fram att dom tittade för mycket och verkade prata om mig (inte på svenska så jag förstod ju ingenting) men sen så stannade tre av dom en bit ifrån mig medan de andra fortsatte gå, precis bakom mig. Jag stördes lite av att dom gick så nära när det fanns hur mycket plats som helst på perrongen så i ren reflex tog jag några steg åt sidan. Antagligen så var det försent redan då. Jag blir bara så jävla trött och ledsen på människor. Varför varför varför? Mammas fina kamera som hon fick i 50-årspresent som antagligen betyder tusen gånger mer för henne än vad den någonsin kommer göra för dom. För dom innebär det kanske några hundralappar extra i fickan men det kan fan inte vara värt det. Nej, jag är så arg och ledsen så jag kan hålla på hur länge som helst egentligen.

Blir bara så himla himla besviken på människor ibland.

Hej fina ni. Precis som jag trodde så blev den här helgen kanon. Håkan igår var riktigt mäktigt och bara så himla himla härligt. Trots att jag hade sittplats med mor och far så kunde jag inte låta bli att ryckas med i hysterin och köra min egna lilla dansfest på läktaren. När sen hela hovet ställde sig upp under Kom igen Lena och allsången var total visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Jag slutar aldrig att imponeras av den mannen alltså, det är helt sjukt. (Ni ska få se bilder imorrn, promise)

Idag har jag hängt med Malin hela dagen, tränat och fixat inför soppkokningen på tisdag. Kan tyckas tråkigt men alltihop var faktiskt väldigt mysigt. Nu förvånas jag mest över att helgen tog slut tusen gånger fortare än den började men det är väl så det är antar jag. Fem dagar kvar till nästa paus i vardagen och en årsfest som väntar. Kan inte bli annat än bra. Nu sängen och drömma fina drömmar. Vi hörs imorrn kompisar. Puss och kram.

För tre månader sen på Way out west var det så här fantastiskt. Troligtvis blir det precis lika underbart ikväll. Får gåshud bara jag tänker på det.

Jag och Malin var ju i Lund för två veckor sen. Det såg ut lite så här:













En väldigt fin helg på alla sätt. Nu är det helg ännu en gång och jag hoppas att även denna blir lika bra som de senaste. Imorrn ska jag se Håkan på Hovet så det känns som att även om resten av helgen skiter sig totalt så gör det inte så himla mycket. Jag har alltid Håkan. Åh, det kommer bli så bra!

Ey kompisar! Jag såg just en jätterolig grej som ni måste kolla.

Gör så här:

1. Gå till Google maps
2. Klicka på "Vägbeskrivningar"
3. Skriv New York som startdestination
4. Skriv Kina som slutdestination
5. Scrolla ner till nummer 31 i vägbeskrivningen

Kul va?

Ibland kommer jag på att ni är så många som tittar in här varje dag. Som nu till exempel. Jag var på väg att skriva någonting men insåg sen att näe, det kanske inte vore så smart ändå för vad skulle dom säga och vad skulle han/hon tro? Det skulle säkert bli massa missförstånd osv osv. och är det någonting som jag är trött på så är det just att folk ska tycka och tänka så jävla mycket om allting hela tiden. Jag orkar inte med det. Så nu skiter jag alltså i att skriva vad jag nu än tänkte skriva och går och lägger mig istället.

Gonatt.

Idag har det snöat i Stockholm. Och regnat. Det är kallt och fruktansvärt blött överallt. Och grått och mörkt. En riktigt sketen höst/vinterdag skulle man nog kunna säga. Jag sitter här och känner mig lite velig. Velig över det mesta faktiskt. Vart jag ska plugga, vad jag ska plugga, när jag ska plugga, om jag ska resa, om jag vill resa, om jag tycker om, om det är värt det, om jag kommer sluta tänka, osv osv. Bara allmänt velig och osäker just nu. Inte alls någon rolig känsla.

Och nu måste jag sova med, fast jag har en miljon ouppklarade tankar i mitt huvud. Har insett att när det gäller tankar och känslor så finns det inte någon som helst ram för hur mycket en hjärna kan ta in.

Carin, du skulle aldrig sagt något. Jag visste ju att det skulle bli så här. 17 avsnitt senare sitter jag här med den där tomma känslan i magen som man bara får när man längtat efter någonting som sen plötsligt tar slut. Tur att det är ett avsnitt imorrn med..

Idag har jag varit på utflykt med Elin i tullingeskogarna. Det var hur mysigt som helst och vädret var inte som något trist novemberväder direkt, tvärtom. Nu ska jag sova och ladda inför en förhoppningsvis fin jobbvecka och HÅKAN PÅ LÖRDAG. Puss fina ni, hoppas ni haft en mysig helg.

ibland blir jag bara så trött på mig själv att jag inte vet vart jag ska ta vägen. vill typ gömma mig under täcket och vakna i mars igen.

hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå

Idag var dagen då den började igen. Vardagen med stort v. Jag har jobbat mellan 08.15 & 17.00, hetsat direkt till träningen, kommit hem vid nio, ätit, hängt upp kläderna, fixat och borstat tänderna. De fyra sista sakerna har jag hunnit göra på två timmar. Nu ska jag sova. Trist men sant. Imorrn kanske jag har några mer minuter att chilla på. Typ visa er bilder från helgen som Malin ska ge mig snart. Det blir nog bra. Imorrn ska jag skypa med Johanna också, ska bli sjukt spännande att höra hur hon har det på andra sidan havet. Nu sängen. Puss och natti.

On our way home again. Vi skippade flyget eftersom det strulade mer än vad som var kul i fredags. Snart hemma.

Puss!