hemma.
Trött, getingstucken(x8!!) och glad är jag nu tillbaks hemma i Stockholm för några dagars återhämtning. O-ringen var väl inte riktigt som vanligt det här året men allt som allt var det ändå en riktigt lyckad vecka och gårdagskvällen, ja vad säger man? Sjätte är alltid sjätte. Gamla människor, nya människor. Alla lika taggade. Trist dock att Brunnsparken stängde redan klockan ett och jag knappt hann se folk innan dom gick hem. Men man ska ju sluta när man är på topp så det kanske var lika bra.
Sliten som sig bör ligger jag nu hemma i soffan och pillar på min nya mobil som kommit på posten. Känner mig som ett litet barn på julafton. Nästan i alla fall. Har lite problem med touchfunktionen än så länge bara, så ni som får konstiga sms av mig kan sluta oroa er. Jag är inte full, bara fumlig.
Nattisnuffsi
uppgivenhet
Just precis ikväll finns det tusen saker jag bara vill skrika ut, prata om, krypa in i någons famn och berätta. Jag blev lite ledsen när jag trodde en sak som sen visade sig vara fel, några av mina närmaste vänner är ledsna för kärlek som tagit slut och en annan är nykär och glad. Jag är mest ingenting. Försöker finnas där och lyssna, prata, hjälpa. Vara stark. Och glad. Alltid glad. Går väl sådär ibland.
Jag är ju på O-ringen också men har noll O-ringenkänsla. Det där som spratt i kroppen för några år sedan finns inte där längre. Jag har inte stenkoll på vilka klubbar som bor var på campingen och vilka tider han och hon startar. Kanske är jag bara äldre eller så beror det på något annat. Lite tråkigt är det hur som helst. Orienteringsmässigt har väl inte veckan börjat kanon heller. Ett mediokert lopp igår, ett ganska dåligt idag och ett ont knä.
Men hörrni, jag är säkert gladare nästa gång vi hörs. Är bara så jävla trött på att inte ha någon att krama om nätterna.
klara en midsommarnattsdröm
"För du var solskenet
och jag var ensam"
men låt oss ändra till:
för du var solskenet när agnes var ensam i hallsberg.
egentligen vill jag bara skriva en lång kärleksförklaring till klara, men den gamla klyschiga meningen "det finns inte ord för att beskriva hur fantastisk du är" använder jag mig av just nu. jag är perfektionist när det gäller att skriva fina rader om folk och vill använda de rätta orden för personen. så låt oss spara på dessa underbara rader.
för nu är det någon som drar mig i tån som har ont i fingret och talar om för mig att det är dags att lägga upp bilder. följande bilder visar studens hetta:
puss och kram
bye people
Jag åker till Hallsberg nu och fortsätter sen direkt vidare till Oringen i Örebro. Sen vet jag inte om jag kommer hem en sväng, eller åker någon helt annanstans. Vi får se helt enkelt. Vi hörs säkert där borta någon dag.
Ta hand om er och ha kul. Puss puss
ner i ljuva livet
I helgen hade jag det så himla bra. I fredags kom mina glada vänner från klassen upp till Solsidan och Malins hus och sen var det fullt ös. Grillning, Gröna Lund, middag på Vapiano, öl på Mosebacke och bad i havet. På grönan blev jag som en liten flicka igen. Herregud vilken skräckblandad förtjusning jag känner när jag är där. Vill åka allt men vågar egentligen inte alls. Oftast inser jag inte detta förrän jag sitter där i fritt fall på väg upp med noll möjlighet att ångra mig och en dödsångest som ger mig rysningar längs ryggraden. Men det hör väl till antar jag.
Hur som helst så var hela helgen kanon och när killarna stack i söndags kom Lovisa en kvart senare för övernattning och mys. Hann knappt städa undan efter det första gänget men vad gjorde väl egentligen det? Finns det hjärterum så finns det stjärterum.
Tack söta fina ni för att ni är så härliga.
Nu får ni se lite bilder från min lördagskväll. 
Har just insett att den här sommaren hittills har varit väldigt väldigt bra. Jag hoppas att den fortsätter så. Imorrn åker jag tillbaks till Hallsberg(!!) för att mysa med Agnes och Ida, dregla lite över Oskar Linnros (ja, musiken alltså..) och hänga ute på Aspön med grabbarna en natt. Ihh, blir glad bara jag tänker på det!
Puss.
människor
Människor fascinerar mig något otroligt. Alla sitter inne på en historia som är unik för just honom eller henne och det är det som är så himla spännande. Det finns otroligt mycket man inte vet om människor. Kanske till och med om sina närmaste vänner. Alla har vi våra hemligheter. Våra styrkor och svagheter. När jag tänker på det så blir jag så där tokigt nyfiken som jag kan bli. Jag vill bara veta mer mer mer. Lära känna, komma in under ytan och kanske kunna hjälpa om så behövs. Lyssna på någon annans historia. Samtidigt så kan jag inte komma ifrån att jag blir lite rädd. Just precis här. vid komma in under ytan, får jag en liten klump i magen. För jag vet, hur gärna jag än vill lära känna nya människor, hur sårbar man kan bli. Hur sårad jag har blivit. Jag tänker på det ofta. Att för varje gång jag öppnar upp mitt skal och låter någon komma nära så lämnar jag ut en bit av mig själv. Av mitt hjärta. En bit som personen i fråga kan göra precis vad den vill med. I de flesta fall så tas biten väl hand om men det finns aldrig några garantier på att det alltid kommer vara så. Ändå fortsätter man(jag) göra så här. Öppna upp sig för helt nya ansikten. Det ligger väl någon slags spänning i allt det där. Förhoppningen och den kittlande känslan när man lär känna en ny personlighet. Något som ibland kan vara början på någonting mer och ibland bara en rolig stund på bussen. Man har ju faktiskt ingen aning innan. Det kanske är det som gör att det många gånger är värt det.
Om man inte vågar kan man inte vinna. Eller hur?
en kväll förra lördagen
Jag hittade tre tokiga bilder från bröderna Kärrströms 20-årspartaj.
Snodda från ElinElut.
back.
Jag kom just innanför dörren efter fem dagar på landet. Om jag ska erkänna så var jag väl sådär sugen innan men OJ så fel jag hade. Jag ska aldrig mer underskatta Muskö. Aldrig. Finare ställe på sommaren får man leta efter. Sen att det har varit trettio grader varmt och dagarna har spenderats på bryggan eller ute på mysiga öar har bara varit grädde på moset. Och att Malin kom ut och gjorde mig sällis de två sista dagarna var också ren lyx. Så nu, efter allt det här mysiga känns det lite ensamt att komma hem till ett tomt hus. Fick nästan lite ont i magen. Men det ska jag inte ha, för om två dagar kommer mina kära vänner från Hallsberg hit så det kan nog vara bra att bara andas och ladda lite innan dess. Även om jag just ikväll har ett sjukt sug efter att gå på konsert. Vill ut i natten och dansa och le. Vill så himla himla mycket. Är förresten 28:e reserv (efter första antagningen) till juristprogrammet i Örebro till hösten. Trots att jag inte vill just dit i 4,5 år till så kändes det bra att veta inför framtiden. Är det verkligen jurist jag fortfarande vill bli om ett år eller två så kommer chansen förhoppningsvis finnas och då kanske det är värt det.
(Blir arg på mig själv för att det var så länge sen jag visade er bilder. Alltså nya bilder. Jag är för dålig, har inte en enda på kameran. Men hörrni, jag ska bättra mig. Promise!)
Robyn - Cry when you get older
smak av sommar
Jag flyr i alla fall till landet och Muskö några dagar med mamma, pappa och lillasyster för att bada, åka båt och njuta lite. Vi är inte så high tech att vi har internet där ute så ni får hålla er tills jag är hemma helt enkelt vilket blir på tisdag eller onsdag.
Tills dess får ni njuta av smaken av sommar. Det ska jag försöka göra.
p.s Försökte lägga upp en fin bild från balefterfesten men det trådlösa krånglar.. Kom just på att jag inte visat er bilder därifrån..eller så många från studenten heller för den delen. Allting gick så fort så jag har nog inte hunnit. Men hörrni, jag är ju fri nu som sagt. Vi tar det i veckan helt enkelt! PUSSS. d.s
lillördag
Just nu ser jag mest fram emot några sköna dagar på Muskö och sen en förhoppningsvis galen och härlig helg med ett gäng klasskompisar nästa helg. Jag saknar dom allihop så det kan nog inte bli annat än kanon.
Nu är det Tyskland-Spanien på tv. Som den lilla spaniorskan jag ibland önskar att jag vore hejar jag på España. Tror att dom och Holland i finalen på söndag kan bli riktigt roligt. Vi får väl se om jag får som jag vill.
Time for bed. Sleep tight cupcakes.
svensk sommar
Igår var jag hos Karro med Johanna och Elin på dagen. Lyllos fröken Ohlsson hade pool så vi mådde ganska bra där borta. Senare mot kvällen styrde vi överraskningsfest hemma hos Johanna för bröderna Kärrström som fyllde 20. Helt spontant och väldigt lyckat. Jag som bara hade tänkt sola lite med tjejerna hade ingenting party med mig alls men med lite hjälp från Johannas garderob fick jag på mig en klänning(!!) och var fit for fight. Jag har insett att jag gillar sånt mer och mer. Kanske inte klänningsbiten(även om jag börjar lära mig) men när saker och ting bara blir. Inte planerat in i minsta detalj men ändå så himla lyckat. Mer sånt. Och gärna fler ljumna nätter som ger känslan av att vara i ett fjärran land. Även fast jag just nu inte skulle vilja vara någon annanstans än i fina, vacka sommarsverige.
bad hair day # 2
This is how it looks like. Lyckades inte vända bilden men ni ser nog ändå.
När jag inte orkade deppa över håret längre så gick jag och min dubbelhaka och la oss i soffan och åt jordgubbar.
Jag har uppenbarligen inte min snyggaste dag idag men va fan, det bjuder vi på. Natti kompisar!
bad hair day
Just hårproblem vet jag inte om de är så vanliga i sambo-utan-samboförhållanden men det var mest resten av min kväll jag syftade på. Jag har lagat mat för två (matlåda for the win), diskat och plockat i ordning efter mig, ätit jordgubbar, legat i soffan och gått och känt så att ytterdörren är låst. Är inte det vuxet så säg.
Men jag är fortfarande ledsen över det här med håret.
