livetenligtklara

Idag är det alla hjärtans dag. Det är meningen att det ska vara en glad dag då man ska tänka lite extra på de man tycker om. Tror jag. Och det är ju en mysig dag om man har någon att dela den med. Fram till för bara en dryg månad sen trodde jag att jag skulle ha det idag. Jag trodde att jag skulle fira alla hjärtans dag med den pojke som jag tyckte var den finaste i världen. Min pojkvän, sedan 2,5 år tillbaka. Nu pratar vi inte ens med varandra och jag vet inte vad jag ska säga. Han som jag tyckte var den allra, allra bästa är inte det längre. För då skulle det inte blivit så här. Och jag är inte ledsen för att han inte är min nu, jag är ledsen för att de 2,5 underbara åren slutade som de gjorde. För att allting slutade med en enorm besvikelse & sorg. Det är synd att jag idag inte kan vara glad över allt fint vi hade utan bara är ledsen och arg över hur han kunde göra som han gjorde mot mig. Men förhoppningsvis kommer jag kunna se annorlunda på saken någon gång. Just nu känns allting väldigt långt borta.