carpe diem, och jag menar det verkligen.
Mamma ringde imorse och berättade att en av mina gamla klasskompisars pappa har dött. Jag såg dödsannonsen i tidningen sen. Gick in på facebook och hittade hans profil. En statusuppdatering som vilken kväll som helst och sen dagen därpå så finns han inte längre. Vad är det med livet egentligen? Kan det verkligen få gå till såhär? Vem är det som bestämmer vilka av oss som ska få leva i 90 år medan vissa knappt får fylla 20?
Jag förstår inte vart rättvisan i världen är. Finns det någon sådan överhuvudtaget?
Jag tänker på det här med jordbävningen på Haiti också. 200 000 människor tros ha dött och hur många tusen som helst har blivit ifråntagna hus och familjer.
Och så sitter vi här och tar allting för givet. Rycker lite på axlarna, för sånt där, det händer ju inte oss. Men det kanske är just det det gör? När vi minst anar det. För uppenbarligen så händer det ju folk runt omkring alldeles för ofta. Människor rycks bort från sina anhöriga hela tiden. Jag får ont i magen. Det kan inte vara så här det är meningen att det ska gå till.
Jag har sagt det förr men säger det igen, livet är den konstigaste uppfinning jag någonsin stött på.
Ta hand om er mina vänner ♥
Jag förstår inte vart rättvisan i världen är. Finns det någon sådan överhuvudtaget?
Jag tänker på det här med jordbävningen på Haiti också. 200 000 människor tros ha dött och hur många tusen som helst har blivit ifråntagna hus och familjer.
Och så sitter vi här och tar allting för givet. Rycker lite på axlarna, för sånt där, det händer ju inte oss. Men det kanske är just det det gör? När vi minst anar det. För uppenbarligen så händer det ju folk runt omkring alldeles för ofta. Människor rycks bort från sina anhöriga hela tiden. Jag får ont i magen. Det kan inte vara så här det är meningen att det ska gå till.
Jag har sagt det förr men säger det igen, livet är den konstigaste uppfinning jag någonsin stött på.
Ta hand om er mina vänner ♥
Kommentarer
Trackback
