satellite heart
Hej finingar.
Jag tog nyss bilen ner och hämtade lillasyster som har varit på skoldisco. Skoldisco. Bara ordet ger tusentals flashbacks. Spänningen. Allt prat innan. Vad skulle man ha på sig, hur mycket pengar skulle man ha med sig, kommer man våga vara med på tryckartävlingen? Gud, det känns som om det var igår. Och spöktunneln, som gick i en nedsläckt korridor med massa läskiga ljud. Den vågade jag knappt ta mig igenom. Fina mellanstadiet.
När jag hade ställt in bilen i garaget och var på väg in till familjen stannade jag upp en sekund och tittade på himlen ovanför. Månen lyste stark och det var fullt med stjärnor. En sån där perfekt gå-på-promenad-och-hålla-i-handen-kväll. Ni vet va? Temperaturen på några minus och knastrig glittrande snö. Grejen var ju förstås att jag gärna hade velat ha några att beundra allt detta fina med. Någon som man kan stanna mitt under promenaden för att pussa lite på, bara för att man känner för det, och sen gå vidare.
Det jag saknar mest är nog att ha någon att dela allt sånt där vanligt och vardagligt med. Allt det där enkla och ofta lite trista. Ni vet, det där som blir tusen gånger finare när man är två?
Anya Marina - Satellite heart
Låter underbart Klara :) Allt är bra med mig, nyss kommit hem från träningsläger men gud så otränad jag är!
Thailand var underbart, man saknar ju det en aaaaaning. Åh, jag håller med dig om detta inlägget. Fy, kärlek är så jobbigt just nu. varför ska den pojken finnas så långt ifrån en? :/
Hörde att du berättat för johan att jag o jakob har på g, men de är inget som stämmer. Vi träffades ett litet tag, men det finns en annan som snurrar runt i mitt huvud, som är väldigt nära dig...
Puss
