livetenligtklara

Idag har det snöat i Stockholm. Och regnat. Det är kallt och fruktansvärt blött överallt. Och grått och mörkt. En riktigt sketen höst/vinterdag skulle man nog kunna säga. Jag sitter här och känner mig lite velig. Velig över det mesta faktiskt. Vart jag ska plugga, vad jag ska plugga, när jag ska plugga, om jag ska resa, om jag vill resa, om jag tycker om, om det är värt det, om jag kommer sluta tänka, osv osv. Bara allmänt velig och osäker just nu. Inte alls någon rolig känsla.

Och nu måste jag sova med, fast jag har en miljon ouppklarade tankar i mitt huvud. Har insett att när det gäller tankar och känslor så finns det inte någon som helst ram för hur mycket en hjärna kan ta in.