livetenligtklara

Alltså jag är så himla sugen på sommar nu. Det känns liksom som att den hänger där i luften och bara väntar på att få komma hit på riktigt. Det märks så tydligt. På träden, på solen men framförallt på människorna. Vi svenskar blir ju som tokiga när sommaren är på väg. Är det inte tokigt egentligen? På ett sätt tycker jag ändå att det är ganska charmigt. Alla förväntningar och allt pirr i magen. Vad ska man göra? Vart ska man åka? Vilka ska man träffa? Hur mycket ska man bada? Kommer det vara varmt och soligt? Osv osv. Oftast blir det ju inte riktigt som man tänkt sig men det tycker jag inte är det viktigaste. Jag gillar den här visionen vi har om den perfekta svenska sommaren då allt är möjligt. Vem vet, kanske kommer den inträffa just i år. Grill på bryggor, ljusa nätter, varma bad, söta pojkar, bruna ben och fina fräknar...